söndag 6 november 2016

Leva på halva lönen

För att kunna investera löpande i vår aktieportfölj så måste först vår privatekonomi vara i ordning. Har under drygt två år använt mig av en form av "nollsummebudget", dvs. alla inkomster från föregående månad budgeteras fullt ut till nuvarande månads budgetposter (inklusive buffertsparande och investeringar) så att summan av budgetposterna blir lika med summan av inkomsterna. Jag har gjort tidigare försök med att "föra kassabok" i olika datorprogram, men det har inte fungerat särskilt länge. Intresset har snabbt svalnat, vanligtvis pga att det har tagit för lång tid att mata in uppgifter när grundinställningarna i dessa program har varit lite för detaljerade, dvs. allför många olika budgetposter. Nu har jag ett enkelt kalkylark, ett för varje månad, där jag för in inkomsterna för föregående månad och därefter så budgeterar jag alla poster tills summan är lika med inkomsterna. Om det under en månad skulle visa sig att någon budgetpost kommer bli högre än planerat så flyttar jag belopp från andra budgetposter för att täcka upp det.

Just nu så studerar min hustru så vi har enbart en inkomst, men vi har lyckats hålla våra utgifter på en nivå som är ungefär hälften av min inkomst. Låga utgifter ger oss möjlighet att spara/investera större belopp varje månad trots att vi bara har en inkomst.

Efter avdrag för löneväxling, gruppförsäkringar och skatt så får jag ut ungefär 31 500 kr. En normal månad så har vi utgifter på drygt 11 000 kr. Vi lever billigt utan att snåla på något vis. Äter bra mat (matlåda till jobb) med en matbudget på knappt 1 900 kr per månad (inkluderar även sådant som toapapper, tvål, tandkräm, etc.) Få men väl valda restaurangbesök. Kreditkort utan årsavgift och med bonus. Internetbank med möjlighet att betala räkningar utan kostnad. Hustrun gillar dessutom att handla på loppis där man kan hitta kvalité till ett rimligt pris om man är beredd att leta (och pruta). Senaste fyndet var en Skeppshult gjutjärnspanna för 25 kr som jag gjorde ren från rostfläckar, oljade och brände in så att den blev som ny igen.

Vi reser utomlands regelbundet med bl.a. återkommande resor till Taiwan, så avsättningen till semesterbufferten ligger på 4 000 kr per månad. Vi avsätter 4 000 kr per månad till en buffert för framtida underhåll på huset och 1 000 kr per månad till en buffert för större reparationer av bilen. Vanlig service av bil och hus ingår i det vi sätter av till normala utgifter varje månad. Bygger även upp en räntebuffert där jag sätter av skillnaden mot en ränta på 4,5%. Utöver detta så betalar jag av på mitt CSN-lån och investerar 5 000 kr varje månad i aktier.

Det kanske är att svära i kyrkan när jag inte placerar allt buffertsparande i ett bankkonto, men som räntemiljön ser ut idag så ser jag det som rent slöseri. Våra pengar ska jobba. Så den del av buffertsparandet som kanske aldrig kommer användas eller i varje fall inte planeras att användas de närmaste åren, dvs. räntebuffert och buffert för underhåll av huset och större reparationer av bilen är placerad i aktier. Nästa månad så kommer buffertsparandet för husunderhåll och bilreparationer ha nått det tak jag har satt upp i förväg på 150 000 kr respektive 40 000 kr, så nästa år kommer det istället investeras 10 000 kr i aktier. Jag gör skillnad på det belopp som hör till buffertsparande och det som är rena investeringar även om allt ingår i samma aktieportfölj. Det kanske kan verka lite onödigt, men det fungerar bra för mig att ha kontroll på vilken "huvuduppgift" dessa pengar har, dvs. vissa är för vår framtida pensionering och annat kan vi behöva innan dess...

Semesterbufferten ligger däremot i ett bankkonto med låg ränta, men den används mer regelbundet så det brukar inte bli några större belopp. Även en del andra budgetposter bygger efterhand upp en liten buffert. Av dessa finns 15 000 kr på ett kreditkort med 2% ränta och övrigt ligger på ett vanligt bankkonto. Vid bokslutet för varje år så ser jag över dessa "överskott" och justerar om mellan olika budgetposter om nödvändigt. Kan även bli en extra investering om överskottet har blivit alldeles för högt.

Förutom CSN-lånet så har vi ett bolån med ungefär 56% belåningsgrad. Med nuvarande ränteläge så betalar vi drygt 2 100 kr i månaden till banken, sedan sätter jag som sagt av ytterligare ett belopp till vår räntebuffert så att vi totalt kommer upp till ett belopp som motsvarar vad vi skulle behöva betala om räntan var 4,5%. Funderar på att amortera ner till 50% belåningsgrad nästa år, vilket skulle kunna kvalificera oss för en mycket lägre ränta. Jag tycker 50% belåningsgrad är en lagom nivå och tänker inte aktivt jobba på att få ner den mer därefter, dvs. ingen mer frivillig amortering. Skulle räntenivån rusa iväg uppåt så kan jag tänka mig att omvärdera det beslutet när vi hamnar i ett läge där det är svårt att få bättre avkastning på börsen eller i ränteplacering.

Så när är utdelningarna från vår portfölj så höga att det är möjligt att gå i pension? Det kommer dröja ett bra tag till innan de kan ersätta min lön, men redan nästa år räknar jag faktiskt med att utdelningarna skulle kunna betala alla våra vanliga utgifter, dvs. ungefär 11 000 kr per månad. Utöver det så ska de dessutom kunna betala för semesterresor och fylla på vårt buffertsparande vilket är ytterligare 4 000 - 10 000 kr per månad beroende på var jag drar gränsen för hur mycket vi ska spara undan för framtida underhåll av hus och bil. Dessutom så bör det nog även finnas en liten säkerhetsmarginal eftersom utdelningar kan sänkas, men min tanke är att min tjänstepension ska vara denna "säkerhetsmarginal". Återstår dock att se vad våra politiker kan hitta på. Finns ju alltid en risk att jag inte kommer kunna ta ut min tjänstepension som planerat.

I varje fall, den dagen som våra utdelningar blir så höga att de kan ersätta min lön, så planerar jag ändå att jobba vidare i minst två år och spara undan lönen så att vi har åtminstone två årslöner i likvida medel.  

4 kommentarer:

  1. Låter som du har en genomtänkt plan! Hellre en enkel budget som görs än en avancerad med inbyggt motstånd.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, mycket enklare kan den knappast bli. Egentligen så är nog vårt *behov* av en budget rätt liten med tanke på hur lite vi spenderar, men det är trevligt att få lite statistik på vad pengarna går till.

      Radera
    2. Amortera ner till 50 % i bolån är inte någon dum idé! Dels blir det mindre kapital att betala ränta på och dels blir det lägre ränta. Win win!

      Radera
    3. Det "tragiska" är att med den bank där bolånet finns just nu så skulle räntan bli högre om bolånet amorteras ner till 50%. Men som sagt, vid 50% belåningsgrad så flyttar vi till en annan bank och kan få ungefär 40% lägre ränta.

      Radera